Diagnos

Lider även du av RLS, Restless Legs?

Känner du obehagskänslor och/eller domningar i benen och/eller armarna när du sitter eller ligger?
Kommer obehagskänslorna vid vila/stillhet?
Känns det bättre när du rör på dig?
Är obehagskänslorna större på kvällen och natten än på dagen?
Har du ofta svårt att somna och /eller väcks du lätt av obehagskänslorna på natten?
Sparkar du ofta med benen/ har du ofta ryckningar i armarna när du sover? Går lakanen i sängen sönder?
Är obehagskänslorna ibland förenade med smärta?
Är obehagskänslorna svårare när du är trött eller har sovit dåligt?
Har du familjemedlemmar som upplever eller har upplevt liknande problem?
Har medicinska undersökningar hittills inte givit någon förklaring till dina besvär?

Att leva med RLS

Det känns som ett oemotståndligt behov av rörelse för att lindra besvären. Obehagen känns oftast djupt inne i benen, oftast mest mellan knä och ankel. De beskrivs som brännande, domnande, hettande, krypande, pirrande, smärtande och/eller stickande. Besvären lättar eller försvinner helt vid rörelse, men bara för stunden.

Det är mest besvärligt på kvällen och natten, men i svåra fall kan obehagen finnas under hela dygnet.

Sömnstörningar är mycket vanliga. Det kan vara svårt att somna, och man kan vakna av obehagskänslorna och/eller muskelryckningar. Sömnstörningarna leder ofta till onormal dagtrötthet som kan ge följdproblem: Minne, koncentrationsförmåga, arbetsförmåga, humör och social förmåga kan påverkas.

Svåra sömnstörningar kan också medföra allvarliga påfrestningar på hjärta och kärlsystem. Bättre sömn är därför ett grundläggande mål för all behandling

Sjukdomen är mycket vanlig. Man räknar med att omkring 10 % av befolkningen i vår del av världen har problem som kan knytas till WED. Många har milda former och klarar sig bra med egenvård. Några får outhärdliga plågor utan rätt läkemedel. Däremellan finns en stor grupp som kan hanka sig fram även utan medicinsk hjälp, men som kan få stor hjälp av rätt behandling.

Primär och sekundär RLS

RLS finns i två former – primär och sekundär. Den primära formen av sjukdomen kallas idiopatisk, vilket betyder att den har okänt ursprung. Primär WED kan komma i skov, vilket betyder att man periodvis mår bra, men sedan utan synbar orsak får perioder med större besvär.

Sekundär WED kallas även symptomatisk eftersom den beror på en underliggande sjukdom eller ett underliggande tillstånd och försvinner när grundorsaken försvinner. Sekundär WED kan bero på sådant som järnbrist, graviditet (särskilt under de sista månaderna), brist på vissa vitaminer, sviktande njurfunktion eller sidoeffekter av vissa läkemedel.

Debut

Sjukdomen förekommer i alla åldersgrupper, men många får inte diagnos förrän i mogen ålder. Hos barn kan sjukdomen förväxlas med växtvärk, initiativlöshet och svårigheter att komma till ro. Hos äldre kan den vara en orsak till nattlig oro. Betydligt fler kvinnor än män är drabbade. Många får aldrig rätt diagnos och lider i onödan.

Orsaker

Besvären känns i benen och andra delar av kroppen, men det är en neurologisk sjukdom där grundorsakerna finns i hjärnan. Man vet inte exakt vad som utöser WED, men det finns flera teorier: Järnbrist i hjärnan verkar ha stor betydelse. Brist på vissa vitaminer och spårämnen kan spela in. Det finns också en tydlig ärftlig faktor. Troligtvis handlar det om flera samverkande faktorer och stora individuella skillnader.

Ställa diagnos

RLS är en av de mest underdiagnostiserade sjukdomarna. Alltför ofta går det flera år med resultatlösa besök och undersökningar innan en riktig diagnos ställs.

Det finns inget enskilt prov eller någon enskild undersökning som kan visa om du har RLS eller inte. Diagnosen ställs med utgångspunkt från dina symptom. Inför ditt läkarbesök kan det därför vara bra att använda den symptomdagbok som finns på WED-Förbundets hemsida. Och eftersom sjukdomen har en ärftlig faktor är det också bra att ta reda på om några av dina släktingar har eller har haft liknande besvär. På grund av att andra läkemedel kan inverka på RLS-symtomen, är det dessutom viktigt att du berättar om alla mediciner du använder. Bland annat bör du berätta om du använder antidepressiva medel, antihistaminer, antiepileptika, sömnmedel eller H2-blockerare.

Diagnosen ställs med utgångspunkt från fem kriterier, som alla ska vara uppfyllda:

Tvång att röra sig på grund av obehagskänslor.
Tvånget att röra sig börjar eller förvärras vid vila eller inaktivitet.
Tvånget att röra sig lindras delvis eller totalt genom rörelser.
Tvånget att röra sig är större på kvällen och natten än under dagen.
Rörelsetvånget och obehagskänslorna kan inte enbart förklaras med andra omständigheter som till exempel kramp i benen, obekväm ställning, svullna ben, ledinflammation eller läkemedelsbiverkan.

Differentialdiagnostik

Eftersom det finns andra sjukdomar som yttrar sig på liknande sätt, behöver läkaren tillsammans med dig undersöka om det kan finnas andra orsaker till dina besvär.

Läkaren bedömer vilka prover som bör tas för att bidra till rätt diagnos. Några prover är särskilt viktiga vid WED:

För lågt värde av järn, mätt som ferritin i serum och/eller plasma, kan orsaka/förvärra WED-besvär. (Blodvärdet Hb ger inte tillräcklig information.)
Vitamin B12 och B9. Brister kan påverka besvären.
Kreatinin som ger ett mått på njurfunktionen är viktigt, dels för att bristande njurfunktion kan orsaka/förvärra WED-besvär, dels för att doseringen av läkemedel mot WED kan behöva anpassas om njurfunktionen är nedsatt.