Selenstudien har vi rapporterat om tidigare – och både den och den amerikanska studien är exempel på hur RLS-fältet breddas, från avancerade laboratorieanalyser till patientnära prövningar.
Efter flera års planering och förseningar är studien om selen vid RLS äntligen i gång. Vid Avesta sjukhus pågår nu behandling av de första patienterna – och intresset bland RLS-drabbade är stort. Rastlös har talat med överläkare Bettina Sielaff, specialist i internmedicin och sömnmedicin, som leder arbetet.
Bettina, ni har haft en lång resa för att komma hit. Hur känns det nu när studien är i gång?
– Det är väldigt roligt! Vi hade vissa hinder längs vägen, bland annat tog det tid för tillverkaren i Danmark att utveckla ett selenpreparat som både är jästbaserat och tillräckligt neutralt i smak för att fungera i en blindad studie. Men nu har vi startat och åtta patienter behandlas.
Varför har starten dröjt så länge?
– Vi annonserade tidigt och fick stort intresse, men det visade sig svårt att hitta deltagare som kunde vara helt utan behandling under tre månader. Därför har vi ändrat upplägget: personer som använder pramipexol/Sifrol i låg dos kan nu delta, vilket gjort det lättare att rekrytera. Samtidigt måste vi säkra tillgången på både selen och placebo, så processen har tagit tid.
Hur ser intresset ut från patienterna?
– Stort! Vi har fått omkring 150 intresseanmälningar från hela landet. Det visar hur angeläget det är att hitta fler behandlingsalternativ. Målet är att inkludera sextio personer i studien, vilket är tillräckligt för att se om det finns en tydlig signal om effekt.
Vad är det som gör selen intressant vid RLS?
– Selen är en stark antioxidant som kan dämpa inflammation. Eftersom man vid RLS ser en påverkad mikrocirkulation med syrebrist i musklerna, ofta på grund av försämrat blodflöde kvällstid, finns en tanke att selen kan förbättra situationen. Det finns också ett mindre antal små, tidigare studier som antytt samband mellan låga selenhalter och högre förekomst av RLS. Sveriges jordar anses rent allmänt vara selenfattiga, vilket kan ha betydelse i sammanhanget. Men vi vet ännu inte – det är just det vi vill ta reda på.
När kan vi vänta oss svar?
– Vi räknar med att studien pågår i ytterligare ett till två år. Under tiden fortsätter vi att ta emot intresseanmälningar, så den som är nyfiken får gärna höra av sig.
Är du nyfiken?
Anmäl i så fall ditt intresse till
bettina.sielaff@regiondalarna.se
Som försöksperson får du under tre månader selen eller placebo.
För att delta ska du ha läkardiagnos RLS, ha fyllt 18 år och ha fått de första RLS-besvären innan 50 års ålder.
Studien leds av sömnsjukvården i Dalarna, i samarbete med forskare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Deltagarna kan bo var som helst i landet.
