Boken Ett läkarliv – i skuggan av två världskrig är en spännande och intressant läsning om läkarutbildning och läkarliv i Sverige i början och mitten av 1900-talet. Den är skriven av Karl-Axel Ekbom, som ger en levande skildring av svensk medicinhistoria och hur ett eftersatt område – neurologiska sjukdomar – etablerar sig som en central del i svensk sjukvård.
Karl-Axel Ekbom är den svenske neurolog, som har gett namn åt Willis–Ekboms sjukdom, WED (D=Disease, eng. sjukdom), även kallad ”restless legs”. På 1970-talet skrev han sin självbiografi, men dog tyvärr innan han hunnit ge ut boken. I Ekboms kvarlåtenskap hittade hans tre söner – Torsten, Gunnar och Karl – manuskriptet, och äntligen har boken blivit en realitet.
Boken finns att beställa i vår butik.
Karl-Axel som privatperson
Som läsare får du lära känna Karl-Axel både som privatperson och som läkare. Han skriver om allt från fotboll och schack till kortspel med Evert Taube, samt hur han upplever de olika läkarrollerna inom sjukvården. Du upptäcker även hans förmåga till bra patientbemötande, då han till exempel skriver:
– Många läkare är allt för jäktade och ger sig inte tid att lyssna ordentligt på vad patienten har att säga. De begår också det felet att om patienten berättar om något konstigt symtom, som läkaren inte känner igen, så skyller han det på ”nerverna” eller blir uttråkad eller irriterad. Läkaren måste visa att han är intresserad av vad patienten berättar. Jag har kunnat göra detta utan att hyckla, eftersom jag fortfarande är lika intresserad av att höra sjukhistorier.
Detta är något som många WED/RLS-drabbade tyvärr fortfarande känner igen i sitt sökande efter hjälp mot sitt obehag i kroppen.
Studerande, militärläkare och neurolog
Karl-Axel Ekbom berättar i boken om sin läkarutbildning och sitt studentliv på 1920-talet. Han skildrar även sin karriär och oro, för att som nylegitimerad i början av 1930-talet vara tvungen att gå arbetslös. Han beskriver vidare hur den neurologiska specialiteten har utvecklats under decennierna och hur det var att till och från bli inkallad som militärläkare.
Karl-Axel kunde, trots de oroliga tiderna, både före och under andra världskriget, och sin militärläkartjänstgöring, förbereda sin disputation om ”restless legs”. Disputationen fick han möjlighet att genomföra på själva ”V-dagen”, den 8 maj 1945.
Namnändringar av sjukdomen
Från första början kallades sjukdomen för ”irritable legs”, men i sin avhandling inför disputationen ändrade Karl-Axel Ekbom titeln till ”restless legs”. Detta namn slog strax igenom och är sedan dess väl känt i hela världen. Något som kanske även regissören Ingmar Bergman, själv WED/RLS-drabbad, hjälpte till med enligt Karl-Axel. Ingmar Bergman upplyste nämligen den amerikanske stjärnreportern Dick Cavett om namnändringen i samband med en TV-intervju.
Under årens lopp så lades även Syndrom till i namnet: Restless Legs Syndrom, RLS.
Den 16 mars 2014 beslutade WED-Förbundet att arbeta för att ändra namnet till Willis-Ekbom Disease, WED (Willis-Ekboms sjukdom) i Sverige. Förbundet ville nämligen ta bort ordet ”legs”, då det både kan vara ben, armar och andra delar av kroppen, som påvisar sjukdomen – inte bara benen (legs). Istället ville förbundet lyfta fram de två neurologerna, Sir Thomas Willis (under 1600-talet) och Karl-Axel Ekbom, som båda upptäckt orsaker och forskat fram läkemedel för sjukdomen.
Beställ boken
Visst blev du sugen på att läsa boken!
Boken består av 312 sidor, är gjord i hård pärm och finns att beställa i vår butik för 300 kr inklusive moms och frakt.
Välkommen att läsa en historiskt intressant och underhållande bok!