Du som är medlem får tidningen i brevlådan. Läs mer om tidningen. Klicka här.

RLS hos barn är huvudtema denna gång

RLS kan debutera i alla åldrar, men diagnosen ställs mera sällan hos barn än hos vuxna.

Eftersom besvären kan ha så olika styrka är det svårt att ge exakta mått på hur vanlig sjukdomen är, men när det gäller vuxna talar man om att uppemot 10 % av befolkningen har någon form av RLS-besvär och en studie anger att omkring 2 % av barn i åldrarna 8 – 17 år är drabbade.

När besvären sätter in är behovet av rörelse så starkt att det är omöjligt att sitta eller ligga stilla. Rastlösheten försvinner nästan omedelbart vid rörelse, men återkommer oftast lika snart när rörelsen upphör.

Diagnoskriterierna är i grunden desamma för barn och vuxna. Men eftersom de bygger på patientens egen beskrivning kan de vara svåra eller omöjliga att använda på små barn. Barn kan till exempel tala om smärta inifrån ”skelettet”, eller att hudytan eller benen somnar.

Besvären är ofta svårast under eftermiddag och kväll. Insomningssvårigheter och sedan orolig sömn med många uppvaknanden och efterföljande dagtrötthet är vanligt. Många har ofrivilliga benrörelser i sömnen. En del barn somnar utan svårighet, för att sedan vakna upp efter 1–3 timmar och gråta, sparka eller slå sig på benen.

Både hos barn och vuxna kan järnbrist och sidoeffekter av vissa läkemedel vara orsaksfaktorer. Njursvikt, som sällan drabbar barn, ger också ofta RLS-besvär. I de fall där RLS är orsakad av en yttre orsak eller annan sjukdom förbättras eller försvinner den om och när grundsjukdomen botas. Men i många fall går det tyvärr inte att finna någon sådan förklaring, och sjukdomen är då kronisk. I dessa fall finns det ofta en tydlig ärftlig faktor.

Hos barn bör man bedöma om det kan finnas kopplingar till ADHD eller annan neuropsykiatrisk problematik.

Behandlingsmöjligheterna är i princip desamma för barn som för vuxna, men läkemedelsbehandling med pramipexol/Sifrol som inte utprovats på barn används inte förrän tidigast från 16 års ålder.

Källa: Janusinfo/Region Stockholm/Kristina Tedroff

I tidningen finns också en intervju med barnneurologen Kristina Tedroff.

Kompletterande information

En PowerPoint presentation

Här kan du ladda hem en presentation som barnpsykiatern Gunnar Brodd använt i utbildning av läkarkollegor.
Klicka här: Gunnar Brodd 211129

En YouTube film

Här kan du se en film om RLS i YouTube kanalen ”Livet med NPF”. Den kanalen informerar om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), som t ex  adhd, AST, Tourettes syndrom och språkstörning. Och eftersom det kan finnas förväxlingsrisker och samband mellan NPF och RLS hos barn har de intervjuat RLS-Förbundets ordförande. Klicka här.