TENS är en sedan många år etablerad metod för att ge elektrostimulering genom huden mot exempelvis smärta. Den teoretiska förklaringen till att detta är verksamt är att de nervimpulser som alstras av elektrostimuleringen blockerar eller späder ut de sjukdomsalstrande nervsignaler som når centrala nervsystemet, hjärna och ryggmärg. Effektiviteten hos denna behandlingsmetod varierar högst väsentligt såväl individuellt som mellan sjukdomstillstånd. TENS omnämns här och var som en möjlig metod att behandla RLS-symtom. Det är dock mycket svårt att hitta studier av godtagbar kvalitet som verkligen visar detta.
Elektrodplattor appliceras strax nedom knät på underbenets utsida
Nyligen publicerades resultat från en studie där man använt sig av en ny elektostimuleringsmetod, tonic motor activation (TOMAC). Elektrostimulering sker här genom elektrodplattor som appliceras i direkt anslutning till nervus fibuilaris också kallad n. peroneus där den löper väldigt ytligt strax nedom knät på underbenets utsida. Den passerar där strax nedom den uppdrivning som finns på vadbenets översta ände. Det är alltså möjligt att applicera en elektrodplatta mycket precist. Detta skiljer denna metod från TENS metoden som är mycket mer oprecis i sin aktivitet. Den aktuella nervens funktion är att stimulera underbensmuskulatur som resulterar i att vi kan lyfta framfoten, t ex för att stå på hälen. Bortfall av funktionen leder till droppfot.
När TOMAC utrustningen stimulerar fibularisnerven genereras svaga impulser till kontraktioner av muskulatur i underbenet. Detta skall imitera den aktivitet som sker vid en rörelse av foten. Som vi vet minskar RLS symtomen så länge rörelse pågår ex vis med omväxlande tå och hälhävningar.
Studien beskrivs i två publikationer i välrenommerade tidskriften SLEEP
Den nu aktuella studien beskrivs nyligen i två publikationer i tidskriften SLEEP. Denna är välrenommerad. Den har en sk impact factor av ca 5 vilket är lika med hög kvalitet. I samma nummer uppmärksammas dessa studier dessutom i en Editorial, en ledare. Detta ger ytterligare stöd till kvalitetsbedömningen.
Studien är otvivelaktigt ambitiöst genomförd. Ett större antal patienter, 133, inkluderades. Deras RLS symtom uppfyllde vedertagna definitioner för tillståndet. Alla var tidigare behandlade med gängse farmakologiska preparat men ingen hade blivit helt besvärsfri. De beskrivs därför med termen refraktära. TOMAC-behandlingen var ämnad som ett komplement till medicineringen. Utan att närmare gå in på studieupplägget har detta skett på ett mycket ambitiöst sätt enligt vedertagna vetenskapliga principer vad gäller såväl den slumpmässiga fördelningen mellan grupperna som själva behandlingsupplägget. Detsamma gäller såvitt jag kan bedöma också insamlandet av och den statistiska redovisningen av behandlingsresultaten. Sammanfattningsvis följer de två rapporterna vedertagna principer för studier som skall beskriva en behandlingseffekt jämfört med placebo. I detta fall har man använt en sham, ”bluff”, apparat som ter sig helt identisk med en korrekt sådan.
Behandling med TOMAC resulterade i en signifikant förbättring
Behandling med TOMAC resulterade i en signifikant förbättring. Effekten var signifikant mätt dels som en sänkning av IRLS-score, frekvens av RLS symtom, sömnproblem samt en allmän värdering av hälsoupplevelsen som patienterna redovisade. Förbättringen var mer uttalad vid utvärdering efter en längre tids behandling jämfört med den initiala. Efter den initiala försöksperioden om 8 veckor gjordes ytterligare behandlingsstudie under en 24 veckorsperiod.
Den apparat som har använts för nervstimuleringen är godkänd av amerikanska FDA för just behandling av RLS. Under året har man i ytterligare två publikationer redovisat resultat som bygger på behandling med TOMAC. Dels en liten amerikansk studie som rapporterat att patienterna kunde minska dosen av opiat som de använde. Dels en tysk hälsoekonomisk studie som konkluderat att resultaten av TOMAC behandling kostnadsmässigt motiverar behandlingen.
Några allvarliga biverkningar observerades inte med TOMAC-behandlingen. Enbart störande obehag av att ha ett band runt underbenet som i sig kan vara besvärligt i sovsituationen.
Nu inväntar vi förstås en fortsättning på denna spännande rapport där man följer en grupp patienter under behandling över längre tid för att se om effekterna är beständiga och hur väl denna behandling tolereras i det långa loppet. Det skulle också vara spännande att ta del av effekten om man bara behandlade med elektrostimulering utan farmakologisk behandling.
Initialt har ju många behandlingar positiva effekter och den ”plågade” tolererar mycket i början av en ny terapi i förhoppningen att få en förbättrad livskvalitet. Den randomiserade studieformen som använts i detta fall skall ju avvärja att man ensidigt övertolkar behandlingars nytta. Men likafullt är det oftast klokt att invänta konfirmerande studier och observationsstudier som följt patienter över längre tid.
Urban Wingren, drabbad av RLS, medlem i RLS-Förbundet och pensionerad läkare
Urban Wingren, Strängnäs
epost: urb.wingren@gmail.com
telefon: 072 524 82 48
Läs artiklarna här:
Bogan_et_al_2023_Efficacy_of_TOMAC_on_RLS.pdf