En samlad bild, utan administrativ belastning
Kvalitetsregistret för Primärvård heter helt enkelt PrimärvårdsKvalitet. Det grundläggande syftet, att förbättra vården, är detsamma som för InfCare HIV. Men förutsättningarna är helt annorlunda:
Nästan alla medborgare har en primärvårdkontakt, och i de flesta fall omfattar den flera olika problem och besvär. Eftersom över 80 % av alla svenska vårdcentraler numera är anslutna till PrimärvårdsKvalitet innebär det att registret indirekt berör många uppgifter om flera miljoner människor.
Det krävs ingen särskild inmatning av data. Alla uppgifter hämtas automatiskt ur de journalanteckningar som ändå skrivs och från andra uppgifter som redan finns. Informationen om individuella patienter är åtkomlig för behandlande läkare och andra med behörighet. Som referens visas genomsnittsvärden från hela landet.
400 indikatorer ger överblick, men bara en grov bild
I registret används idag cirka 400 indikatorer. De visar sådant som hur ofta man diagnostiserar en viss sjukdom och i vilken omfattning dessa patienter får den behandling de bör få. 400 indikatorer är mycket, men med tanke på att det handlar om många olika sjukdomar och åtgärder ger de ändå bara en översiktlig bild.
Som ett exempel, Indikatorerna för diabetes:
Andel av patienter med diabetes som inte har aktuellt värde för HbA1c
Andel av patienter med diabetes som har HbA1c > 70
Andel av patienter med diabetes som har HbA1c < 52
Andel av patienter med diabetes som har HbA1c mellan 52 och 70
Andel av patienter med diabetes som inte har aktuellt värde för blodtryck
Andel av patienter med diabetes som har blodtryck ≥150/90 mmHg
Andel av patienter med diabetes som har blodtryck ≤140/85 mmHg
Andel av patienter med diabetes som har blodtryck <140/85 mmHg
Andel av patienter med diabetes som har blodtryck 141-149 / 86-89 mmHg
Andel patienter med diabetes som behandlas med statiner
Andel patienter med diabetes som varit på återbesök, alla professioner
Andel patienter med diabetes som varit på återbesök, läkare
Andel patienter med diabetes som varit på återbesök, sjuksköterskor
Andel patienter med diabetes som varit på återbesök, övriga professioner
Andel patienter med diabetes som saknar uppgift om albuminuri
Andel patienter med diabetes som har makroalbuminuri
Andel patienter med diabetes som har mikroalbuminuri
Andel patienter med diabetes som har inte har albuminuri
Registrets fördel är att man på ett systematiskt sätt kan följa upp och jämföra hur vårdcentraler följer de riktlinjer som finns för olika delar av vården. På så sätt kompletterar PrimärvårdsKvalitet de specialiserade register som ger fördjupade kunskaper inom sina områden.
Nyttan för oss patienter är indirekt. Risken minskar att vissa patientgrupper inte får den behandling de ska ha. Systemet kan även ge vårdcentralen en påminnelse, till exempel när en patient bör kallas till återbesök.
Används redan idag, utvecklas successivt
Malin André är pensionerad allmänläkare och en av pionjärerna bakom PrimärvårdsKvalitet. Ulrika Elmroth är också specialist i allmänmedicin och en av dem som nu arbetar med systemet inom SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. För några år sedan hade jag ett nära samarbete med dem, och när jag nu ber dem berätta om fördelarna ger de flera exempel:
- Nu under pandemin har systemet hjälpt flera vårdcentraler att uppmärksamma och ta kontakt med kroniskt sjuka patienter som kanske inte vågat söka vård trots att de behöver det, berättar de.
- Arbetet med att få välavvägd antibiotikaanvändning har stöd av PrimärvårdsKvalitet.
- Man har även kunnat upptäcka och åtgärda brister när det gäller att diagnosticera och behandla svårläkta sår.
På sikt borde uppgifterna i PrimärvårdsKvalitet ha en viktig roll i planeringsarbetet. Absolut inte som betyg eller grund för ekonomisk ersättning, det kan peka helt fel, men som samtalsunderlag om vad som behöver förbättras och prioriteras. Det tas positiva steg i den riktningen på några håll i landet, och det borde vidareutvecklas, säger de.
Till nytta för oss som lider av RLS?
När jag frågar vilken roll PrimärvårdsKvalitet skulle kunna få när det gäller WED/RLS blir de eftertänksamma. De vet hur vanlig sjukdomen är och att den ofta blir underdiagnostiserad och felbehandlad, men de ser flera frågor som då behöver hanteras:
- Det skulle behöva finnas en etablerad nationell riktlinje som beskriver hur sjukdomen ska hanteras. Det är så våra indikatorer är byggda, säger de. Dessutom måste det gå att formulera en eller ett par meningsfulla indikatorer med utgångspunkt från dessa riktlinjer. Och det måste absolut vara möjligt att hämta de data som behövs från befintliga underlag, primärvården klarar inte att hantera särskild registrering i flera olika register.
De finns likheter i deras inställning till patientrapporterade data. De gillar ambitionen, men det finns ännu inte några genomförbara förslag.
- Vi är stolta över att vi i gott professionellt samarbete lyckats skapa ett kvalitetssystem som täcker nästan hela primärvården, utan att öka den administrativa bördan. Mycket kan och bör vidareutvecklas, men det måste ske i en takt som vården hinner hantera, säger de.
Text Sören Berg