Ingrid Ekbom ringde mig idag, tisdagen den 17 december, och berättade att Karl Ekbom sedan den 30 november 2019 inte finns hos oss längre. Jag har till och från under många år arbetat tillsammans med Karl när det gällde WED/RLS. Ofta var det frågor om Karl-Axels, Karls pappas, aktiviteter. Ibland gällde det även Karls tankar och erfarenhet av WED/RLS. Båda var de läkare och neurologer. Karl var många gånger på den internationella scenen och berättade om Karl-Axel och hans pionjärarbete med WED/RLS. Jag uppskattade det fina sätt som vi kommunicerade på. Lugnt och harmoniskt.
Jag tänker speciellt på ett internationellt möte där ett av läkemedelsföretagen hade bjudit in ett stort antal läkare till en specialutbildning om behandling av sjukdomen. Vi höll till på ett pampigt ställe i Nizza. En av de många programpunkterna var att ge en bild av den store men modeste visionären Karl-Axel Ekbom till alla deltagare. Det var en fin och professionell presentation av den man som troligen betytt mest för oss som lider av denna mystiska sjukdom som på slutet döptes om från Restless Legs Syndrom till Willis-Ekbom Disease. Karl-Axel gav sin sjukdom namnet Restless Legs. Ordet Syndrom kom dit senare.
Karl Ekbom började sin medicinutbildning vid Karolinska institutet 1955 och blev medicine licentiat i Stockholm 1962, Karl disputerade med en uppmärksammad avhandling 1970 med studier om Hortons sjukdom, en svår huvudvärksform. Avhandlingen ledde fram till en docentur och internationellt renommé, bland annat som president i International headache society (IHS), docent i neurologi vid Karolinska institutet 1970, var klinisk lärare där 1972–1978, underläkare vid Södersjukhuset, Akademiska sjukhuset och Karolinska sjukhuset 1962–1971, biträdande överläkare vid neurologiska kliniken vid Södersjukhuset 1972–1978 och överläkare där från 1978. Karl var sekreterare i Svenska neurologsällskapet 1967–1970, Skandinaviska migränsällskapet under många år. Dessutom var Karl ordförande i Svenska migränsällskapet från 1989, ordförande i ämnesexpertgruppen för nervsjukdomar i nämnden för läkares vidareutbildning 1976–1981, specialsakkunnig i neurologi vid Stockholms läns landsting från 1979. Karl var ordförande i Svenska neurologföreningen 1980–1982 och ledamot av International Headache Society från 1987. Han författade skrifter i neurologi och invärtes medicin. Karl höll i RLS-Förbundets/WED-Förbundets regi flera föredrag om sjukdomen.
Text: Sten Sevborn