Vagusnervstimulering som komplettering vid restless legs syndrome

27 augusti 2026

På senare år har vagusnerven blivit något av en celebritet inom medicinsk forskning. Den kopplas till stress, återhämtning, inflammation, sömn och psykisk hälsa. Samtidigt marknadsförs allt fler apparater som påstår sig kunna stimulera nerven och förbättra hälsan. Men vad vet forskarna egentligen?

Illustration av Vagusnerven: Åsa Westlund Eriksson

Forskningen kring vagusnerven har vuxit snabbt under de senaste tio åren. En etablerad användning finns redan inom epilepsivården, där vissa patienter får en vagusnervstimulator inopererad under huden. Hos en del leder behandlingen till färre epileptiska anfall och förbättrad livskvalitet. Det som väckt särskilt stort intresse är dock möjligheten att stimulera nerven utan operation. Metoden kallas transkutan vagusnervstimulering, eller taVNS. Med hjälp av elektroder i ytterörat skickas svaga elektriska impulser till nervgrenar som tros stå i kontakt med vagusnerven. Metoden undersöks idag för en rad olika tillstånd, bland annat depression, kronisk smärta, postcovid och sömnstörningar, men även inom RLS-forskningen har intresset ökat.

I Rastlös #3 2026 berättar vi om två medlemmar i Värmlands lokalförening (RLS-förbundet), Tina Wåhlén och ordföranden Kim Henriksson, som genom sömnspecialisten dr Jan Ulfberg i vintras fick tillgång till apparatur för taVNS-behandling. Det blev inledningen till vad som kom att kallas 77-dagarsprojektet.

Professor emeritus Mats Ericson vid KTH och Karolinska Institutet har följt utvecklingen på nära håll under flera år

Två RLS-patienter berättar om ökat välbefinnande och bättre sömn efter behandling med vagusnervstimulering (Rastlös #3 2026). Men vad säger forskningen? Professor emeritus Mats Ericson vid KTH och Karolinska Institutet har följt utvecklingen på nära håll under flera år. Han är försiktigt optimistisk – men betonar att det fortfarande återstår många frågor.

Hur började ditt intresse?

– När jag själv ramlade in i det här för fem år sedan så kom jag från ett helt annat håll. Jag har forskat på det autonoma nervsystemet sedan 1989 och publicerat en hel del inom området. Jag hade dessutom en stresskurs för läkarstudenter där vi pratade om hur man hanterar akut stress. En av teknikerna är djupandning med magen. Genom att aktivera vagusnerven kan man hålla tillbaka sympatikuspåslaget).* Tanken slog mig att om man skulle kombinera djupandning med vagusnervstimulering med en elektrod i ytterörat borde man kunna förstärka effekten.
Läs mer om detta i Rastlös #3 2026.

Vagusstimulering som tilläggsbehandling vid restless legs syndrome

– en populärvetenskaplig sammanfattning av en vetenskaplig rapport, av Mats Ericson, KTH/KI, 2026-03-20

Mats Ericson. Foto: Sören Berg

Introduktion: varför nervsystemets balans är central vid RLS

Restless legs syndrome (RLS) är ett vanligt tillstånd som kännetecknas av obehagliga känslor i benen, särskilt i vila, och ett starkt behov av att röra på sig. Besvären är ofta som mest uttalade på kvällen och natten och leder till störd sömn, dagtrötthet och försämrad livskvalitet.

Tillståndet beror inte på en enskild orsak, utan på en kombination av störningar i nervsystemet. Man ser bland annat förändringar i signalsubstanser (som dopamin och glutamat), påverkan på hjärnans järnomsättning samt en ökad retbarhet i ryggmärgens reflexsystem.

Trots att det finns läkemedel som hjälper många patienter, finns en betydande grupp som inte får tillräcklig effekt eller får besvärande biverkningar. Därför finns ett behov av alternativa eller kompletterande behandlingsmetoder.
Rapporten ”Neuromodulation vid restless legs syndrome: en översikt av TENS och transkutan aurikulär vagusnervstimulering” beskriver hur elektrisk stimulering av nervsystemet – med särskilt fokus på stimulering via örat (taVNS) – kan vara ett sådant alternativ.

Läs hela sammanfattningen genom att klicka nedan (öppnar nytt fönster)
https://www.rlsforbundet.se/wp-content/uploads/2026/08/Vagusstimulering-som-tillaggsbehandling-vid-restlesslegs-en-popularvetenskaplig-sammanfattning-260320.pdf

Anskaffande och användning av utrustning för transkutan aurikulär vagusnervstimulering, taVNS

Mats Ericson har också för RLS-förbundet skrivit en översikt kring vilken utrustning man behöver för att kunna använda taVNS. Dokumentet kan vara till hjälp för de som vill söka sig vidare och prova på egen hand.

Läs detta först: Detta PM ger allmän information om utrustning och tillbehör och är inte en individuell behandlingsrekommendation. Informationen ersätter inte medicinsk bedömning eller produktens bruksanvisning. Nya, ihållande eller försämrade symtom bör bedömas av vården. Ändra inte ordinerad behandling på grundval av detta PM. Med egen användning avses här användning på eget initiativ, inte egenvård efter en individuell egenvårdsbedömning inom hälso- och sjukvården.

Läs dokumentet som kan vara till hjälp för de som vill söka sig vidare och prova på egen hand genom att klicka nedan (öppnar nytt fönster):
https://www.rlsforbundet.se/wp-content/uploads/2026/08/Angaende-anskaffande-och-anvandning-av-utrustning-for-transkutan-aurikular-vagusnervstimulering-taVNS-2026-08-28-version-1.pdf

Användarinstruktioner för olika sorters TENS-apparater

Mats Ericson har också skapat ett antal PDF:er med användarinstruktioner för olika sorters TENS-apparater (några olika fabrikat) med tips om inställningar av frekvenser, pulslängder etc.

Läs mer genom att klicka nedan:

https://www.rlsforbundet.se/wp-content/uploads/2026/08/Instruktion-taVNS-Cefar-Primo-Pro-260319.pdf

https://www.rlsforbundet.se/wp-content/uploads/2026/08/Instruktion-taVNS-Cefar-Chattanooga-260319.pdf

https://www.rlsforbundet.se/wp-content/uploads/2026/08/Instruktion-taVNS-Beurer-EM49-260319.pdf

https://www.rlsforbundet.se/wp-content/uploads/2026/08/Instruktion-taVNS-Sanitas-SEM44-260319.pdf

* Ett sympatikuspåslag (även kallat ”fight-or-flight” reaktion) är när det sympatiska nervsystemet aktiveras för att förbereda kroppen på kamp eller flykt. Det gör att hjärtfrekvensen ökar, andningen blir snabbare och blodet styrs om till musklerna.

Illustration: Åsa Westlund Eriksson